Beslutet om nätregleringen – bra för kunderna och företagen

Förvaltningsrättens dom – 11 december 2013 – om elnätsregleringen tjänar både elnätskunderna, samhället och elnätsföretagen på. Företagen får rimliga villkor för det kunderna förväntar sig – en god leveranssäkerhet till ett rimligt pris. Samtidigt behöver delar av nätet förnyas för att klara omställningen av energisystemet till mer vind och sol i näten. Skrämselutspel om extrema avgiftshöjningar är både omotiverade och obegripliga.

I december avgjorde Förvaltningsrätten i Linköping frågan om hur intäktsregleringen ska se ut för elnätsföretagen under innevarande regleringsperiod 2012-15. Domen var till elföretagens fördel. Rätten konstaterade att Energimarknadsinspektionen (EI) gjorde fel när de använde sig av en övergångsmetod för att räkna fram intäktsramarna. Domstolen slog också fast att en rimlig avkastning för företagen är en real kalkylränta (före skatt) på 6,5 procent.

Beskedet från förvaltningsrätten är positivt inte minst då det gör det möjligt att fortsätta investera för  hög leveranssäkerhet.

Ingenting pekar ens på några 40-50-procentiga avgiftsökningar för kunderna, som EI varnat för. Att myndigheten ägnar sig åt obegripliga skrämselutspel skapar bara onödig oro bland kunderna och det skadar förtroendet för branschen. Svensk Energi räknar med prisökningar på 0-4 % för branschen. Vi har själva sagt att beslutet endast kan leda till begränsade prisökningar.

Under de senaste decennierna har el blivit allt viktigare i vardagen. Kraven på hög  leveranssäkerhet från företag och hushåll ökar ju mer elberoende samhället blir.

Sedan stormen Gudrun har branschen investerat 40 miljarder kronor för att  gräva ner ledningar, isolera luftledningar och installera fjärrstyrning för snabba omkopplingar. Trots detta visar höstens stormar att det finns mer att göra och att vi fortfarande har stora investeringsbehov framför oss.

Investeringarna behövs inte bara för att fortsätta väder- och kvalitetssäkra näten, utan också för att förnya näten så att vi klarar omställningen av energisystemet till en större andel storskalig vindkraft i regionnäten och en småskalig sol-/vindkraft i lokalnäten.

För att detta ska bli möjligt, för att investeringarna ska kunna finansieras, behöver elnätsföretagen veta att vi  kommer få en skälig avkastning. Samtidigt behöver våra kunder, både företag och hushåll, kunna planera för framtida kostnader med en rimlig planeringshorisont. Alltså behövs fasta och förutsägbara spelregler för hur priset på eldistributionen sätts. Det är denna balans som elnätsregleringen ska säkerställa – och upprätthålla.

För politiker kan det vara frestande att på kort sikt prioritera låga elnätspriser till dagens konsumenter och skattebetalare. Men vi har sett vad det leder till när det gäller andra infrastrukturinvesteringar. De första åren av minskade investeringar och underhåll av järnvägsnätet märktes inte, men idag  drabbas tusentals resande och företag av återkommande försenade och inställda tåg, till en mycket stor samhällskostnad.

De senaste årens investeringar i det svenska elnätet är exempel på motsatta ambitioner. Elnätsföretagen har inte knuffat underhållskostnaderna framför sig till kommande generationer. Genom stora satsningar har leveranssäkerheten ökat till nivåer på 99,98 % i genomsnitt. För att kunna bibehålla och ytterligare förbättra leveranssäkerheten är valet av  framtida regleringsmodell avgörande.

Frågan är enkel: Vad vill samhället uppnå med regleringen? Är det lägsta möjliga kostnad för kunden eller att nätbolagen ska bidra till omställningen av energisystemet kombinerat med leveranssäkerhet i världsklass? I dagsläget råder det oklarhet.

Energimarknadsinspektionen har nu en viktig uppgift framför sig. Att analysera och ta fram långsiktiga och stabila spelregler baserat på förvaltningsrättens domslut. Branschen står självklart till förfogande, för att ge kompletterande uppgifter eller bistå i analyser. EI har överklagat Förvaltningsrättens domslut till Kammarrätten men vi hoppas på ett positivt utfall även där, för kundernas och samhällets skull. Det ligger i både kundernas och elnätsföretagens intresse att vi bygger en väl fungerande elnätsreglering.

Bengt Johansson, ansvarig för regleringsfrågor på Fortum Distribution
Följ mig på Twitter: @bengjoha