"Det är för mycket politik i EU"

”Det är för mycket politik i EU”, så låter det när den amerikanska finanssektorn diskuterar investeringar i Europa, enligt Joan MacNaughton, World  Energy Council, WEC. Joan ansvarar för den globala Trilemma-studien av WEC, som genom index bedömer hur hållbar energipolitiken är i olika länder.  Joan har en lång tjänstgöring som regeringstjänsteman i Storbritannien och erfarenhet från ledningen på Alstom, vilket gör att hon har en unik bakgrund att bedöma trenderna i energi- och klimatdebatten runt om i världen.

Ett sådant synsätt hos finanssektorn i USA är givetvis inte bra för investeringsklimatet i Europa och frågan är hur vi inom EU kan skapa ett långsiktigt förtroende hos globala investerare. Enligt Joan handlar det om att EU i första hand måste sätta upp ett mål för klimatutsläppen och därmed få det generella styrmedlet ETS att fungera samt låta marknadskrafterna agera.

Kommentaren fälldes i samband med att WEC:s europeiska sektion anordnade ett välbesökt seminarium med intressanta paneldeltagare för att diskutera EU:s framtida energi- och klimatpolitik. Diskussionen  rörde sig till stor del om det är ändamålsenligt med ett eller flera mål, en gemensam EU-politik  eller mer av nationella politiska lösningar, vad som behövs för att handeln med utsläppsrätter,  ETS, ska fungera och vad marknadsstabilitetsreserven betyder samt om vi bör skapa en ny marknad för kapacitet i Europa. Det är många frågor som är på agendan och det är just nu stor ovisshet hur marknaden utvecklas.

Det finns en bred samsyn att mycket bra görs på EU-nivå av EU-kommissionen, men att den  nationella politiken som splittrar den inre marknaden. Olika stödsystem, olika regelverk , nationellt synsätt kring infrastruktursatsningar mm, skapar en ökande ineffektivitet.

WEC har gjort en enkät bland dess 28 medlemsorganisationer runt om i Europa . Det visar sig att 15 länder anser att enbart ett mål ska styra.  Färre än 10 länder anser att även ett mål för energieffektivisering är ändamålsenligt. Fokus ligger, inte förvånande, på ett reduktionsmål för växthusgaserna fram till 2030. Generellt ser alla medlemmar att kostnadseffektivitet, teknikneutralitet och ett globalt synsätt utgör  ledstjärnor i det arbetet.

Samtidigt lyfts konkurrenskraften upp som en av de viktigaste aspekterna. En kommentar var just att vi i Europa har negligerat konkurrenskraftsfrågorna genom åren.  Vi har ansett oss ha råd med ett dyrare alternativ. Då världsmarknadspriserna på energi legat stilla, i vissa regioner har energikostnaderna till och med sjunkit, har energipolitikens betydelse för kostnaderna tydliggjorts. De analyser som EU-kommissionen genomfört visar tydligt att kostnadsökningarna består av  skatter, subsidier och nätkostnader, inte råkraftspriset på el. För att kunna vara konkurrenskraftiga behöver vi inom EU arbeta vidare med utvecklingen av den inre marknaden och i än högre utsträckning fokusera på effektivitetsaspekterna.

Europa anses generellt ha en styrka i sin elförsörjning, men vi måste värna den och se till att vi har en marknad som ger de rätta signaler om investeringar.  Det finns redan  ett stort problem med att lönsamheten kraftigt minskar i produktion som måste finnas som reserv och det är därför som den europeiska debatten nu kretsar kring frågan om kapacitetsmarknader.  Risken är stor att det nu etableras nationella system  för denna nya marknad. Därför är det viktigt att även vi från Sverige  är aktiva i arbetet med utformningen och att vi får till en harmonisering av regelverket.

Birgitta Resvik, chef för Fortum Sveriges samhällskontakter
Följ mig gärna på Twitter: @BResvik