Ett steg på vägen för tydligare reglering av elnätsmonopolet

Elektricitet är avgörande för att vårt moderna samhälle ska fungera och vi och alla andra elnätsföretag i Sverige har ett huvuduppdrag är att se till att svenska hushåll och företag har el, helst alla dygnets timmar, året om – till ett skäligt pris. Något så viktigt behöver vi naturligtvis ha en samsyn och en långsiktig plan för.
Elnätsverksamhet är en långsiktig verksamhet. Vi planerar på 40-50-60 år, och de nät vi bygger idag ska kunna tjäna de behov som både dagens och morgondagens kunder och samhälle har. Med en sådan verksamhet är det jätteviktigt att de regler som sätts är så långsiktiga som möjligt.

Med detta sagt är det bra att vi nu har ett beslut om ny förordning för hur elnätsintäkterna ska fastställas. Beslutet var väntat och i stora drag baserat på Energimarknadsinspektionens (Ei) förslag från i våras. Hela principen för hur ersättningen ska beräknas förändras, från att baseras på funktion, det vill säga hur väl elnätet möter kundernas behov, till att bara styra på vilken ålder elnäten har.

Det är viktigt att elnätsföretagen får möjlighet att investera, för det behövs för att vi ska kunna möta krav på leveranssäkerhet och energiomställning. Det är därför positivt att den nya regleringen premierar investeringar. Men när regleringen bara styr på elnätets ålder finns det förstås en risk att investeringarna går till att ersätta de äldsta anläggningarna istället för till det som skapar bäst värde för våra kunder. För att ta ett exempel: Elnätsföretagen styrs till att byta ut fullt fungerande äldre nät i en tätort, istället för att förstärka elnätet på landsbygden så att det klarar stormar bättre.

Näringsdepartementet har till viss del lyssnat på de synpunkter som lämnats på Ei:s första förslag. Det finns nu med en övergångslösning och elnätens ekonomiska livslängd har förlängts, vilket är positivt. Det behövs nämligen mer analyser och detaljer för att förstå den fulla konsekvensen av den nya regleringen och då är det bra att den införs stegvis.

Det allra viktigaste nu är att:

  • att vi under de kommande åren gemensamt definierar vilken typ av elnät vi behöver ha i Sverige om 15-20 år. Hur säkerställer vi att elnätet på bästa sätt stödjer omställningen av energisystemet? Hur får vi rätt leveranskvalitet i förhållande till kostnaden för kunden? Det är frågor som behöver diskuteras och även landa i konkreta prioriteringar, som påverkar elnätsregleringens utformning.
  • att de planerade förändringarna av elnätsregleringen sker under ordnade former och att vi får en reglering som kan bestå över en längre tid. Detaljregleringen är en mycket viktig del i detta.

Vi vill gärna vara med och bidra med konstruktiva lösningar i det fortsatta arbetet med utformningen av framtidens reglering. Min förhoppning är att alla parter ser behovet av att arbetet sker i dialogform, så att vi kan nå den samsyn och långsiktiga plan som behövs.

Bengt Johansson, affärsutvecklingsansvarig Fortum Distribution
Följ mig på Twitter på @bengjoha