Fokus på koldioxidsnål elproduktion – hur stort är vårt fotavtryck egentligen?

Omställningen till ett samhälle som är långsiktigt hållbart förutsätter egentligen tre saker mer än någonting annat: tillgång till energi som är koldioxidsnål, att vi använder energin mer effektivt och att vi att vi blir bättre på att använda ändliga resurser om och om igen.

En konsekvens av detta är att vi kommer att behöva mer elektricitet i världen; en elmotor är närmare fyra gånger så energieffektiv som en förbränningsmotor, en elspis är inte bara betydligt mer energieffektiv än en öppen eld, den minskar även hälsoproblemen kraftigt och materialåtervinning är i sig en process som kräver energi.

Energy snapshot_ieaKälla: IEA Energy Snapshot vecka 4615


Vilka kraftslag är att föredra?
Om vi behöver mer elektricitet, vilka produktionsformer är då att föredra? Från Fortums sida menar vi att alla steg vi tar behöver åstadkomma en bättre energieffektivitet och/eller minskade utsläpp av koldioxid och leda mot förnybar energi. I vilken ordning och var dessa sker borde ske utifrån principen om ”mest pang för pengarna”. Det kan åstadkommas genom att just utsläppen prissätts men att marknaden i övrigt ges möjlighet att få fungera – då sker de mest effektiva förändringarna först.

footprint_ny

Det borde ju vara lätt, eller hur? Nja, alla som följer den energipolitiska debatten är nog väl medvetna om att det finns många olika och starka uppfattningar om vad som är rätt väg, på samma sätt som det gör utanför politiken. Men alla beslut mår bra av bra underlag och ett sådant underlag är så kallade livscykelanalyser (LCA). De ger möjlighet att jämföra olika kraftslags totala koldioxidutsläpp med varandra.

Livscykelanalyser – komplexa men nödvändiga
Livscykelanalyser används för att ta reda på hur mycket ett produktionsslag (vilket varierar mellan enskilda anläggningar) egentligen bidrar till utsläppen av koldioxid under hela sin livscykel – från tillverkning av enskilda komponenter till skrotning. Var i hela kedjan koldioxidutsläppen uppstår varierar. Majoriteten av ett kolkraftverks utsläpp är exempelvis direkt kopplade till elproduktionen när kolet eldas, medan vind- och kärnkraftens koldioxidutsläpp å andra sidan är kopplade till när anläggningarna byggs och rivs. Vindkraftverk byggs av aluminium som kräver mycket energi att utvinna samtidigt som de har relativt kort livslängd och bara producerar el under en mindre del av året. Till kärnkraftverket behövs stora mängder betong – något den för övrigt delar med vattenkraften. Produktion av själva bränslet till ett kärnkraftverk kräver också energi. Vilken typ av el som används i alla olika led påverkar en produktionstekniks fotavtryck. De visar även tydligt på vilken effekt den tekniska utvecklingen har – de tidiga solcellerna var nästan lika ”skitiga” som kolkraft i livscykelanalysen, men idag så ligger de på ungefär samma nivåer som annan förnybar produktion.

Det underlag som vi använt för fotavtrycken är den sammanställning av flera olika livscykelanalyser, 83 stycken för att vara exakt, som World Nuclear Association har gjort. Vi har redovisat snittvärdena, skillnaden mellan bästa och sämsta för respektive produktionsslag varierar stort. Det beror exempelvis på sådana saker som var aluminiumet som används i ramarna på en solcell eller ett vindkraftverk är tillverka. Har det skett med hjälp av el från ett kolkraftverk eller inte (och hur effektivt det är) ger direkt utslag.  Cementtillverkning är en stor källa till koldioxidutsläpp och det används det mycket av vid kraftverksdammar och reaktorinslutningar etc.

LCA_antal i undersökningen

Källa: WNA (http://www.world-nuclear.org/uploadedFiles/org/WNA/Publications/Working_Group_Reports/comparison_of_lifecycle.pdf)

Om du vill veta mer om hur vi använder den här typen av kunskap i vår verksamhet så finns det utförligt material på vår engelska sajt http://www.fortum.com/en/sustainability/pages/default.aspx