Förväntningarna på elnäten utvecklas ständigt

När Gudrun 2005 drog in över Götaland resulterade det inte bara i att motsvarande en hel årsavverkning skog stormfälldes, mer än 340 000 svenska kunder blev även strömlösa. Två veckor senare var 25 000 kunder fortfarande utan el och det tog en månad innan tågen gick normalt igen. Vårt moderna samhälle är uppbyggt på tillgången till el. Det är effektivt och klimatvänligt, men det Gudrun visade var att vi behövde förbättra leveranssäkerheten.

Sedan dess har Fortum investerat över nio miljarder för att förbättra och förstärka våra elnät och vi fortsätter i samma takt kommande år. Det är framförallt landsbygdsnäten som vädersäkrats och idag har vi en leveranssäkerhet på 99,98 procent, vilket betyder att den genomsnittliga kunden har el 8758 av årets 8760 timmar, eller mindre än 2 timmar avbrott under ett år. För Fortum, som har en stor andel landsbygdsnät, märks dessa investeringar naturligtvis på elnätsavgifterna. Året efter Gudrun, 2006, började vi arbetet med att installera intelligenta elmätare hos våra då 835 000 elnätskunder. Två år och ytterligare drygt två miljarder i investeringar senare var det nya systemet installerat, med elmätare som möjliggjorde mätaravläsning i realtid, snabbare leverantörsbyten, nätövervakning, timbaserad prissättning och strömavbrottslarm. Nyttan för våra kunder märks inte minst i möjligheten att förbättra servicenivån.

Parallellt så pågår en utveckling av elsystemet mot mer väderberoende elproduktion, vind- och solkraft. De kommande decennierna så kan vi förvänta oss att kraftsystemen i såväl Sverige och Norden som Europa, vilka vi knyts mer och mer till, genomgår stora förändringar allt eftersom denna nya produktionskapacitet ställer nya krav på elnäten. En del av denna väderberoende produktion kommer att produceras i stor skala genom vind-, våg- och solparker. Annat kommer att produceras i liten skala, exempelvis genom solceller på hustak. Det är en spännande utveckling där vi som elnätsföretag har en viktig och aktiv roll.

Utvecklingen får naturligtvis viss påverkan på elnätet. I första hand måste vi se hur vi kan använda kapaciteten i de befintliga elnäten bättre, men tids nog kommer elnäten att behöva förstärkas och få utvecklad funktionalitet.  För att hålla kostnaderna nere för kunderna är det viktigt att utvecklingen av elnäten kan ske planerat. Vi vill inte behöva byta ut komponenter i förtid eller investera i teknik som inte behövs. Inte minst från politiskt håll finns det även stora förhoppningar på olika typer av tjänster som i huvudsak förväntas utvecklas av tredjepartsleverantörer, även om jag är säker på att vi som elnätsföretag kommer att spela en viktig roll.

Vi behöver på olika sätt bredda vårt sätt att förhålla oss elnäten. Kraven på leveranssäkerhet kommer fortsätta att öka. Inte minst med mer el producerad på hemmaplan i kombination med plötsliga efterfrågetoppar när den egna produktionen går ned.  Elnätets roll att knyta ihop produktion och användning blir då än viktigare för den samlade elproduktionen ska kunna utnyttjas effektivt.

Den diskussion som pågår om de ekonomiska förutsättningarna för elnätsföretagen framöver blir i detta ljus lite ensidigt fokuserad på risken för överkompensation. En övergång till en modell med rak avskrivning av investeringarna ska också ses i ljuset av detta. För en verksamhet investerar med en tidshorisont fyrtio till sextio år, är det centrala att regleringen inte ändras hela tiden. Men när förändringar sker så behöver det övervägas grundligt  hur övergången ska gå till. Den andra diskussionen som pågår idag handlar om varför elnätsavgifterna skiljer sig åt mellan olika områden, något som med dagens regelverk har sina naturliga förklaringar.

Från min horisont är det två viktiga frågor som behöver få sin lösning på det politiska planet.

  • Den första delen är vilken energipolitik vi ska i Sverige; helst en blocköverskridande överenskommelse om vart elsystemet ska på 20 års sikt. Det skapar förutsättningar för att också förstå vilket elnät som behövs år 2035. Den här målbilden ska sedan naturligtvis vara ledande när elnätsregleringen utvecklas. Rätt incitament och rätt krav kan då ge stabila förutsättningar och en långsiktighet som är till gagn för alla parter. Framförallt för kunderna men också elnätsföretagen. Om den så kallade ”regulatoriska risken” (dvs snabba förändringar av regelverken) kan minskas så kan också utvecklingen av elnätet ske till en lägre kostnad för alla kunder i vårt land.
  • Den andra frågeställningen är vem som ska betala för vår gemensamma infrastruktur. Dagens regelverk säger att varje nätområde ska bära sina egna kostnader. Detta är en princip som exempelvis mobiloperatörerna inte tillämpar, trots att de på många sätt har samma situation som vi har. Med ett kraftsystem med mycket väderberoende produktion och där anläggningarnas placering utgår från produktionsförhållandena (alltså lokala väderförutsättningar), är det kanske rimligt med en gemensam nivå på elnätsavgifterna över hela landet? Sedan får  kostnaderna utjämnas mellan elnätsföretagen bakom kulisserna. Eftersom de stora volymerna av väderberoende produktion kommer till stånd genom aktiva politiska åtgärder, exempelvis elcertifikatssystemet, så skulle en utjämning av avgifterna kunna ses som en naturligt konsekvens. Fortum försöker redan med dagens regelverk åstadkomma en utjämnad elnätsavgift inom alla våra områden, men har hittills fått avslag av vår tillsynsmyndighet. Vi är på gång med en ny ansökan och vi hoppas att det går bättre denna gång.

Högt upp på min önskelista är därför – gör de planerade förändringarna av elnätsregleringen i ordnade former. Det betyder exempelvis att först göra nödvändiga konsekvensanalyser och se till att dessa baseras på ett kvalitetssäkrat underlag. Analysera dessutom olika modeller. Fatta först därefter beslut om vägen framåt.

Vi står inför en ny regleringsperiod och elnätsföretagen ska ansöka om en intäktsram inom 10 månader. Det är i dessa sammanhang lite som fem i tolv. Inte minst för kundernas skull så är min uppfattning att det är bättre att utveckla dagens modell, med fokus på de delar där den idag inte upplevs möta samhällets krav. Börja samtidigt ett ordentligt utredningsarbete om  ny modell för 2020 och framåt.

Bengt Johansson, ansvarig för affärsutveckling inom Fortum Distribution
Följ mig gärna på twitter @benghoha