Hatten av för 20.000 kr per laddstolpe – men det behövs även en effektiv handläggning

Hatten av för Alliansen och energiminister Ibrahim Baylan som lyckades enas om ett vältajmat stöd för laddinfrastruktur. I budgeten är det avsatt 200 miljoner kronor  vilket ska fördelas med upp till 20.000 kr per stolpe eller max 50 procent av kostnaden (inklusive installation)  för 10.000 publika laddstolpar under perioden 2015-2018. Det är ett perfekt tillfälle för kommuner, affärskedjor, hotell med flera att gå från ord till handling gällande laddning för elbilar. Det är just laddare på de ställen som kunder normalt parkerar som saknas, så kallad destinationsladdning.

Destinationsladdningen har ökat i betydelse framförallt på grund av att vi har en hög andel plug-in hybrider i Sverige. Mer än 60 procent av alla laddbara fordon i Sverige är plug-in hybrider och Mitsubishi Outlander PHEV hade ett fantastiskt år som tjänstebil under 2014. Med nya supermiljöbilspengar och fler modeller från andra tillverkare som når marknaden lär andelen plug-in hybrider öka ytterligare.

Detta innebär att vi behöver ägna mer uppmärksamhet åt destinationsladdningen. Plug-in hybrider kan drivas en kortare sträcka på enbart el, 3-5 mil är det normala, för att sedan använda bensin. Men i likhet med en ren elbil klassas de som en supermiljöbil, oavsett om föraren kör på 100 procent bensin eller inte. Det är inte särskilt meningsfullt att snabbladda den här typen av bilar, även om en del kan det,  utan de ska laddas när och där de parkerar. Resan FRÅN hemmet till affären eller arbetet sker med enbart el. Men utan en destinationsladdare på den plats man åkt till kommer TILL hemmet att ske med hjälp av förbränningsmotorn. Så istället för att plug-in hybriderna, som skulle kunna köra på runt 85 procent el, gör det har vi 3.500 supermiljöbilsklassade bilar som kör mestadels på bensin därför att laddinfrastruktur på de vanliga destinationerna saknas.

Så det är bra att det nu finns ett stöd, men erfarenheterna från stödet till solpaneler visar på flera faktorer som påverkar stödets effektivitet. En effekt av stöd är att ingen vill investera när de avsatta resurserna är slut. Därför är det viktigt med en snabb och förutsägbar process. I fallet med stödet till för solpaneler var handläggningstiden lång, något som skapade osäkerhet. Jag efterlyser därför även en effektivt process för att bevilja och betala stödet.

Som konkret förslag slänger jag upp två saker:

1) Lägg ut detta på PowerCircle, en oberoende organisation,  som visat sig lyckas med många bra saker och har rätt kunskap om laddstolpar.
2) Sätt krav att laddstolparna ska vara uppkopplade och leverera data till den nationella databasen (Laddinfra) vilket påskyndar underhåll och samtidigt gör så att slutanvändare kan hitta till dem och se deras status.

Så även om hatten är av så kanske mössan får åka på igen, i alla fall tills våren kommer och vi ser hur det omsätts i praktiken.

Markus Hökfelt, nordiskt ansvarig för Charge & Drive, Fortum