Mikroproducenterna skulle tjäna på ett tydligare regelverk

Sveriges radios program Klotet har idag lyft frågan om solenergi  och utformning av stöden till förnybart, det liggande förslaget från regeringen om stödet till mikroproducenter och utvecklingen av energisektorn i Europa.

Var femte villaägare i Sverige  är idag intresserade av  att investera i egen solelsproduktion enligt branschens kundbarometer Elmätaren, andra undersökningar menar att intresset är ännu större. Det är en spännande utveckling, där vi och andra under en längre tid har efterlyst ett tydligt regelverk eftersom en tydlighet i sig underlättar.  Regeringens förslag som ligger för beslut i riksdagen har dock tolkats på olika sätt av Närings- respektive Finansdepartementet och lokala skattekontor. Den osäkerhet kring hur regelverket ska tolkas som nu uppstått är olycklig.

Energiminister Anna-Karin Hatts förtydligade i programmet att det är Näringsdepartementets tolkning som ska gälla, men rimligtvis borde detta kunna hanteras genom en dialog mellan Näringsdepartmentet och Finansdepartementet innan beslutet tas så att lagen inte blir föremål för tolkningar av det här slaget.

I ett längre perspektiv så är det förstås så att såväl solceller som andra produktionsformer måste vara ekonomiskt marknadsmässiga av egen kraft. De flesta är däremot överens att under en period kommer nya tekniker att behöva stöd i olika former för att kunna utvecklas till att bli kommersiellt intressanta.

Jag menar dock att det är viktigt att nyansera den bild som målas upp i Klotet. Att stödsystemen nu revideras i vissa EU-länder har sin grund i att de var så omfattande att de fick allvarliga statsfinansiella konsekvenser samtidigt som de utsatte elnäten för stora påfrestningar.  En analys som bara omfattar perspektiven kring de större energibolags befintliga produktionsanläggningar  och enskilda personers intresse av att ta ansvar för en större del av sin elanvändning får ett mycket begränsat förklaringsvärde. Däremot är det uppenbart att när stora volymer väderberoende produktion kommer in i systemet med hjälp av subventioner måste även den nödvändiga finansieringen av reglerkraften diskuteras. Just frågan om detta, reglerkraftens finansiering, var ett perspektiv som saknades och faktiskt är helt nödvändigt för att förstå det som händer i exempelvis Spanien och Tyskland.

Birgitta Resvik, ansvarig för samhällskontakter Fortum Sverige
Följ mig gärna på Twitter: @BResvik