Ny teknik visar – 70% fler fiskarter vid Spjutmo i Österdalälven

En ny metod för att hitta och beräkna hur många av en art som faktiskt finns längs en vattensträcka visar att det finns hela 70 % fler fiskarter i vattnen uppströms Spjutmo vattenkraftverk än vad man tidigare trott. Metoden, som för första gången används för denna typ av kartläggning är så kallad e-DNA, och genomfördes av företaget AquaBiota Solutions på uppdrag av Fortum. Resultatet kan komma att helt förändra förutsättningarna för att få en tillförlitlig uppfattning om hur det egentligen står till med den biologiska mångfalden, något som är av central betydelse för miljöprövningarna av vattenkraften.

Tidigare har man förlitat sig på metoder som elfiske och provfiske med nät för att försöka kartlägga den biologiska mångfalden i ett vattendrag. Dessa metoder blir långt ifrån heltäckande och många arter hittas aldrig, även om elfisket och nätfisket ger en viss bild av artsammansättningen. I just området uppströms Spjutmo identifierat 10 fiskarter tidigare identifierats, men efter genomförd kartläggning med e-DNA kunde Fortum och AquaBiota konstatera inte mindre än 17 arter i området.

-Det är mycket spännande att se hur den faktiska sammansättningen av arter ser ut, säger Toni Kekkinen chef för vattenkraften på Fortum och fortsätter; -Vi har vetat att vissa arter fanns i vattnen, men att det finns ytterligare sju arter som vi inte kände till är otroligt. Dessutom att fördelningen mellan dessa arter ser ut som den gör är en ögonöppnare. Vi visste till exempel inte att det fanns så mycket stensimpa.

Metoden e-DNA bygger på att man tar vattenprover på flera lokaler i vattnet som skall kartläggas. I vattnet flyter DNA från alla de arter som lever i, eller har vistats i, vattnet. Detta DNA kommer från hud, slem, avföring mm, som hamnar i den fria vattenmassan innan den så småningom sjunker till botten. Vattenproverna filtreras och analyseras sedan i speciella laboratorier. Bilden som sedan kommer fram visar i detalj hur mycket DNA från varje art som påträffats i vattnet. Utöver fiskar så påvisas även alla andra arter som bor i eller besökt vattnet, såsom bäver, hundar, eller sjöfåglar.

-Med den metod vi har utvecklat kan vi få en heltäckande bild av artsammansättningen i de undersökta vattnen, säger Martin Isaeus VD på AquaBiota. Tekniken är under ständig utveckling men redan idag är det möjligt att ta reda på vilka arter som finns i ett vattendrag. I teknisk bemärkelse finns många likheter mellan metoder för eDNA och kriminaltekniska metoder. Tillförlitligheten är mycket god, detektionsgraden är högre än i konventionella metoder.

Förhoppningen är att e-DNA ska leda till en tydligare och inte minst mer rättvisande kartläggning av den biologiska mångfalden i våra vatten. Det senare kan få stor påverkan på miljöarbetet kring t.ex. vattenkraften genom att tidigare beslutade miljödomar grundats på ofullständiga underlag.

-Med denna metod får vi äntligen en bra faktagrund att stå på när vi står inför miljöanpassningar. I dag vilar grunderna för klassificeringar och ekologisk status ofta på konventionella metoder, vilka ger en högst otydlig och väldigt grov bild av situationen i varje vattendrag. Om denna metod blev standard för att kartlägga den biologiska sammansättningen så skulle vi ha ett mycket bättre underlag som utgångspunkt, så att vi kan göra rätt åtgärder för de resultat vi faktiskt vill uppnå, säger Toni Kekkinen.

Fakta

Tidigare identifierade arter:
Abborre, Mört, Gärs, Regnbåge, Gädda, Elritsa, Sik, Öring, Lake, Harr

Tidigare oidentifierade arter
Stensimpa, Löja, Småspigg, Stäm, Braxen, Sarv, Amerikansk bäckröding

För mer information, kontakta gärna
Per-Oscar Hedman, presschef Fortum Sverige, tfn 070-214 75 45