Snabbladda 3kr minuten – eller 45kr för att skotta svärmors uppfart

Reaktionerna har varit starka när det nu börjar kosta att snabbladda. Många har hört av sig och tyckt att en prissättning på 3 kr/minut, vilket motsvarar en kostnad på 8-9 kr/mil,  är ”spiken i kistan för elbilen, nu går jag över till snål-diesel”. Men… är det verkligen så? Nej så är det inte, elbilen klarar fortfarande att köras på 2 kr milen och snabbladdning till 3 kr/minut finns ändå med i ekvationen.

Men hur hänger då det ihop? Svaret behöver gås igenom i några steg. Det baseras på vår syn på elbilens och elsystemets fördelar men också på våra erfarenheter i Norge, där vi sedan 2012 tagit betalt för snabbladdning per minut och där vi driver 60 snabbladdare som en del i vårt Nordiska nätverk av fler än 100 snabbladdare.

2 kr/mil blir kostnaden när man använder den typ av laddning som är mest resurseffektiv för både plånbok och ur systemperspektiv: Detta sker där elbilen normalt står parkerad, dvs hemma, arbetsplatsen, kundmötet, köpcentret, tågstationen, flygplatsen, idrottsplatsen, hotellet etc, alltså det som kallas destinationsladdning. Kostnaden på ca 2 kr/mil baseraspå ett totalt elpris på 1,20 kr/kWh (som i sin tur inkluderar elpris, elnätsavgifter, skatter, certifikat och moms). Stolpar för att erbjuda denna typ av laddning kostar mellan 10-25 000 kr att installera och kan ladda två bilar samtidigt. De är också relativt enkla att hantera av en lokal serviceorganisation eller tekniker.

En snabbladdare däremot kostar i runda tal 600 000 kr att etablera. Slitage, drift och underhåll ligger på ca 50 000 kr/år. Snabbladdare kräver stor avsäkring mot elnätet 125A och ofta ett separat abonnemang, vilket kan medföra ytterligare extra kostnader. Man kan alltså få ca 20 destinationsladdare till priset av en snabbladdare. Den enkla installationen av destinationsladdare och den goda tillgängligheten på el där kunderna parkerar är en stor fördel ur systemperspektiv: Låga eller noll produktionsutsläpp, noll distributionsutsläpp, noll utsläpp från elbilen.

MEN båda sätten behövs: snabbladdaren är en extra tjänst för att fylla på när du behöver och måste ladda, inte för att rädda plånboken. Rena elbilar kommer förr eller senare att behöva snabbladda eftersom det händer oväntade saker i vardagen som gör att man behöver några extra mil som inte täcks med destinationsladdning, hämta barnen från träningen, köra förbi köpcentret, hjälpa svärmor etc.

Våra erfarenheter från Norge, där det kostar 2,50 NOK/min sedan mars 2012, visar att snittkunden laddar 15 minuter på en snabbladdare. Vi behöver alltså inte utgå från de teoretiska laddtider som anges i tex Ny Tekniks jämförelse  om 0-80 procent på 30 min, eller i Teknikens Världs respektive Vi Bilägares artiklar. Laddning prissatt per minut ger effekten att det är attraktivt att bara ladda just så mycket man behöver för att ta sig vidare, eftersom de sista minuterna blir dyra i förhållande till hur mycket energi man får. I Norge är denna modellen mycket omtyckt av kunderna eftersom det minskar köerna till snabbladdarna. Det vill säga tillgängligheten ökar eftersom elbilarna bara laddas så mycket och när det behövs. Norrmännen fortsätter att använda snabbladdarna just för att fylla på lite extra. Med ett rimligt avkastningskrav på investeringen innebär det att det behövs motsvarande 18 laddningar per dag för att kunna motivera en investering i  snabbladdare. Detta är en nivå som vi börjar närma oss på Oslos mest använda laddare. Skillnaden mellan Norge och Sverige är att de har 40.000 rena elbilar när vi har ca 3260. Övriga laddbara fordon är laddhybrider. Laddhybrider har stor potential att köra på 80-90% el, eftersom de flesta resor är kortare än laddhybridens räckvidd på el. Men systemet behöver en utbredd destinationsladdning för att klara detta, det går inte att täcka behovet med snabbladdare, det skulle vara alldeles för kostsamt. Det finns heller inget egentligt behov av att ”snabbladda” en laddhybrid – för det går i själva verket väldigt långsamt. Däremot riskerar laddhybrider (som ju har en förbränningsmotor när batteriet är tomt)  att blockera platsen för en ren elbil som verkligen måste komma vidare och som inte har några alternativ.  Vi har exempelvis sett detta vid vår laddare hos Preem Norr Mälarstrand där det ofta står laddhybrider och tankar 40min eller mer.

Prissättningen behöver alltså vara så pass attraktiv att en ren elbilsförare, som måste tanka för att komma vidare, tycker det är helt OK samtidigt som laddhybrider inte utnyttjar tillfället till en stunds gratis parkering.  Här har vi modellen 3,00 kr/minut. Naturligtvis är inte detta pris helt statiskt utan kommer utvecklas över tid, men vi ser det utifrån våra erfarenheter från Norge som en rimlig startmodell.

Det stora problemet är egentligen avsaknad av en väl utbyggd destinationsladdning som skulle utnyttja potentialen i våra laddhybrider till riktiga CO2-killers. Dessutom behövs långsiktiga styrmedel för supermiljöbilar.

Markus Hökfelt
Nordiskt ansvarig för Fortum Charge & Drive