Vägval om hur elnäten ska finansieras

Den 31/3 presenterar Energimarknadsinspektionen (Ei) förslaget till regelverk för nästa regleringsperiod. Frågan om hur regelverket ska vara utformat för att de svenska hushållen och företagen ska ha en hög leveranssäkerhet till en rimlig kostnad samtidigt som elnätsföretagen dels får en rimlig avkastning, dels har en så hög grad av handlingsutrymme att de kan möta nya och förändrade kundkrav, är svår. Det är viktigt att komma ihåg, Sedan dagens energimarknad såg dagens ljus i mitten på 90-talet har regelverket förändrats ett flertal gånger, ofta i grunden, och utan ett tydligt långsiktigt mål för vad regleringen ska leda till. Det vill säga  vilken typ av elnät ska vi ha i Sverige 2035. Detta samtidigt som alla parter pekar på att just långsiktigheten i regelverket faktiskt påverkar kostnaderna. Och kostnaderna, de får kunderna alltid stå för.

Fortum har lämnat förslag på modifieringar som väl möter Ei:s och Näringsdepartementets önskan om undvika överkompensation samtidigt som incitamenten för att investera och bibehålla ambitionen om hundraprocentig leveranssäkerhet finns kvar.

En av de viktigaste ingredienserna är  att motverka risken att det nya regelverket skapar ett tryck på att reinvestera innan den tekniska livslängden är till ända. Något som naturligtvis är tveksamt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.  Såvitt vi kan förstå kommer Ei att föreslå en så kallad real linjär modell. Så som diskussionerna gått hittills så betyder en övergång till den modellen att näten inte har något ekonomiskt värde kvar efter att de skrivits av efter 40 år, trots att den tekniska livslängden emellanåt är betydligt längre med rätt livstidsförlängande åtgärder. Hur alla befintliga nät ska hanteras är också oklart. Vi vill att de ska få behålla ett restvärde under hela den tekniska livslängden, bland annat för att ge incitament till investeringar som förlänger livstiden på anläggningen.

Med tanke på att de svenska elnäten med alla sina delar (ledningar, nätstationer, ställverk mm) idag beräknas ha ett värde på runt 350 miljarder kronor så kommer alla typer av förändringar av sättet att räkna få stora ekonomiska konsekvenser.

Vår grundläggande uppfattning är att utformningen av regelverken bör ske med en rejäl dos av ödmjukhet inför den tämligen komplexa verksamhet de ska reglera. Vi delar Ei:s uppfattning att det inte är hållbart att regelverken för elnätsverksamheten avgörs i domstol. Vi tycker dock att ett bra första steg för att nå dit är att inte utforma reglerna så att de bryter mot grundläggande lagstiftning.  Satsa på successiv utveckling av regelverken som grundar sig på ordentliga utredningar med konsekvensanalyser och tydlig målbild av vilka kundvärden som ska skapas. I slutändan är det ändå kundens upplevelse av att hen betalar för en prisvärd tjänst som skapar förutsättningar för långsiktighet.  Intäktsrättighet, kvalitet på tjänsten och betalningsvilja måste mötas på ett rimligt sätt och stödja energi- och klimatmålen.

På måndag presenterar Ei alltså förslaget till regelverk. Vi ser fram emot detta med stort intresse.

Bengt Johansson, affärsutvecklingsansvarig Fortum Distribution

Följ mig gärna på Twitter: @bengjoha